Hoppa till innehållet

Endast för företagskunder (B2B) · Alla priser netto exkl. moms

AluKun

Ventilationskoncept enligt DIN 1946-6 vid fönsterbyte: krav, innehåll och lösningar

7 minuters läsning

Ett ventilationskoncept vid fönsterbyte föreskrivs enligt DIN 1946-6 så snart mer än en tredjedel av de befintliga fönstren byts ut i ett en- eller flerfamiljshus. Konceptet kontrollerar om luftutbytet via de återstående otätheterna fortfarande räcker för fuktskyddet. Om det inte gör det krävs en ventilationsteknisk åtgärd – allt från falsventil i fönstret till ett ventilationssystem.

Konceptet skyddar framför allt mot mögel och är samtidigt en förutsättning för att bidragsberättigade åtgärder ska kunna visa att fuktskyddet är säkerställt.

Därför är ett ventilationskoncept vid fönsterbyte meningsfullt

Gamla fönster är ofta otäta. Genom fogarna sker ett ständigt, oplanerat luftutbyte som kostar uppvärmningsenergi men som för bort fukt. Nya fönster med omslutande tätningslister och lufttät anslutning minskar detta luftutbyte kraftigt. Utan anpassad ventilation stiger luftfuktigheten, och på kyliga ytor kan mögel bildas.

Ventilationskonceptet besvarar en enkel fråga: Räcker det återstående luftomsättningen via otätheter för att undvika fuktskador, även när de boende inte ventilerar aktivt? Om inte måste lösningen kompletteras.

När DIN 1946-6 föreskriver ett koncept

Standarden skiljer mellan nybyggnad och modernisering:

Situation Ventilationskoncept föreskrivs?
Nybyggnad alltid
Byte av mer än 1/3 av fönstren (enfamiljs- och flerfamiljshus) ja
Ny tätning av mer än 1/3 av takytan (enfamiljshus) ja
Byte av enstaka fönster under 1/3 föreskrivs inte, men ventilationsvanorna bör anpassas

Avgörande är andelen av de befintliga fönstren. Om du planerar att byta fönster i etapper bör du tänka på konceptet redan vid första etappen, så att lösningen inte senare strandar på enskilda rum.

Rättslig status

DIN-standarder är inte lagar. DIN 1946-6 räknas dock som vedertagen teknisk regel. Det får praktiska följder: Om fuktskador uppstår efter ett fönsterbyte prövas det vid en tvist ofta om det aktuella tekniska läget har följts. Många fackföretag påpekar därför skriftligt för sina kunder att ett koncept behövs.

För bidragsberättigade åtgärder blir det mer konkret. De tekniska minimikraven i BEG EM (Bundesförderung für effiziente Gebäude – Einzelmaßnahmen, det tyska statliga stödet för enskilda energiåtgärder) kräver bevis på tillräckligt fuktskydd när åtgärden ökar lufttätheten, och hänvisar då till DIN 1946-6. Även ESanMV (den tyska förordningen om skatteavdraget för energisanering) för skattebonusen enligt § 35c kräver att fackföretaget kontrollerar risken för fuktskador och ser till att luftutbytet är tillräckligt. Den här artikeln ersätter inte juridisk rådgivning; de aktuella bidragshandlingarna är bindande.

De fyra ventilationsstegen

DIN 1946-6 skiljer mellan fyra steg med stigande luftflöde:

  1. Ventilation för fuktskydd: Minimiventilation som förhindrar byggnadsskador orsakade av fukt – även när ingen är hemma. Den måste fungera oberoende av de boende.
  2. Reducerad ventilation: Hygien och byggnadsskydd vid tillfällig frånvaro, till exempel under arbetsdagen.
  3. Nominell ventilation: Normal drift när de boende är hemma.
  4. Intensivventilation: Tillfälligt ökad luftomsättning, till exempel vid matlagning, duschning eller fester.

För stegen nominell ventilation och intensivventilation får konceptet bygga på aktiv fönsterventilation. Ventilationen för fuktskydd får däremot inte vara beroende av att någon öppnar fönstren. Det är just här det avgörs om en åtgärd behövs.

Så går beräkningen till

Konceptet tar bland annat hänsyn till:

  • Byggnadsdata: Boyta, läge (vindutsatt eller vindskyddat), antal våningar
  • Täthet: Hur tät är klimatskalet efter saneringen? Nya fönster förändrar värdet påtagligt.
  • Värmeskydd: En välisolerad byggnad har varmare ytor och är mindre känslig.
  • Användning: Antal boende och fuktkällor

Utifrån dessa data framgår vilket luftflöde som krävs för fuktskyddet och om infiltrationen via otätheter räcker. Ligger värdet under det planeras en ventilationsteknisk åtgärd. Om huset verkligen är tätt efter bytet kan kontrolleras med en lufttäthetsprovning; läs mer i artikeln om Blower-Door-test.

Ventilationstekniska åtgärder i jämförelse

Lösning Princip Typisk användning
Falsventil i fönster självdragsventilation via en liten öppning i fönsterfalsen litet extra behov, fuktskydd
Uteluftsdon i yttervägg (ALD) tilluftsöppning i väggen som komplement, ofta kombinerat med frånluft
Frånluftssystem fläkt suger ut luft från bad/kök, tilluft via ALD flerfamiljshus, badrum utan fönster
Decentraliserade enheter med värmeåtervinning enheter parvis i yttervägg sanering utan kanalnät
Centralt system med värmeåtervinning kanalnät, en enhet nybyggnad, omfattande sanering

Verbraucherzentrale NRW skiljer i grunden mellan fri ventilation (korsdrag, schaktventilation) och fläktstödda system. För många fönsterbyten i enfamiljshus räcker enkla åtgärder som falsventiler; vilken lösning som passar visar bara beräkningen. Mer om dessa små komponenter hittar du i artikeln Falsventiler för fönster.

Ett exempel från verkligheten

Ett enfamiljshus från 1970-talet har 14 fönster, av vilka tolv ska bytas. Det är betydligt mer än en tredjedel, så ett ventilationskoncept föreskrivs enligt DIN 1946-6. Ytterväggarna är oisolerade, taket isolerades för några år sedan, och fyra personer bor i huset.

Beräkningen visar att luftomsättningen via de återstående otätheterna efter bytet inte längre räcker för ventilationen för fuktskydd. Projektören föreslår därför att falsventiler byggs in i fönstren i sovrummen och vardagsrummet, och att den befintliga frånluftsfläkten med fuktstyrning används i det fönsterlösa badrummet. Fönstren levereras med ventilerna monterade direkt från fabrik.

Exemplet visar två saker: För det första är lösningen ofta betydligt enklare än ett ventilationssystem. För det andra måste resultatet vara klart före beställningen, annars måste ventiler eftermonteras med stor arbetsinsats. Siffrorna och lösningarna är ett förenklat exempel och ersätter inte beräkningen för din byggnad.

Vanliga missförstånd

  • ”Fönstren har ju ett vädringsläge.” Vädringsläge är inte lämpligt för fuktskyddet, eftersom det beror på användaren och kostar mycket energi på vintern.
  • ”Vi vädrar ändå morgon och kväll.” Det täcker nominell ventilation och intensivventilation, men inte det användaroberoende fuktskydd som standarden kräver.
  • ”Ett ventilationskoncept innebär ett dyrt system.” Ofta räcker falsventiler eller uteluftsdon; ett system är bara ett av flera alternativ.
  • ”Det gäller bara nybyggnader.” Standarden nämner uttryckligen modernisering med fönsterbyte som utlösande faktor.

Vem tar fram konceptet – och när?

Konceptet bör finnas före fönsterbeställningen, eftersom ventiler ofta byggs in direkt på fabrik i bågen eller karmen. Det kan tas fram av energieffektiviseringsexperter, projektörer för byggnadstekniska installationer eller kvalificerade fackföretag. Om en energirådgivare ändå anlitas för BAFA-bidraget (BAFA = tyska Bundesamt für Wirtschaft und Ausfuhrkontrolle) går ventilationskonceptet bra att kombinera med hans eller hennes tjänst.

Checklista för ditt projekt

  • Räkna ut andelen fönster som ska bytas: mer än en tredjedel?
  • Beställ ventilationskonceptet före fönsterbeställningen
  • Granska resultatet: Räcker infiltrationen eller behövs en åtgärd?
  • Vid behov: planera ventiler, ALD eller system direkt tillsammans med fönstren
  • Informera de boende om de nya ventilationsvanorna – Umweltbundesamt (Tysklands miljömyndighet) rekommenderar intensivvädring flera gånger om dagen
  • Spara handlingar för bidrag och garanti

Om konceptet föreskriver falsventiler eller andra åtgärder på fönstret ska du ange det vid beställningen. Konfigurera dina fönster i konfiguratorn och klargör specialutrustning med vårt team via kontaktsidan.

Vanliga frågor

När behöver jag ett ventilationskoncept vid fönsterbyte?

DIN 1946-6 föreskriver ett ventilationskoncept när mer än en tredjedel av de befintliga fönstren byts ut i ett en- eller flerfamiljshus. I ett enfamiljshus gäller det även om mer än en tredjedel av takytan tätas på nytt.

Är ventilationskonceptet lagstadgat?

DIN 1946-6 är ingen lag, men räknas som vedertagen teknisk regel. För BEG-bidraget (tyskt statligt bidrag för energieffektiva byggnader) och skattereduktionen enligt § 35c måste tillräckligt luftutbyte kontrolleras om åtgärden gör klimatskalet tätare.

Vem får ta fram ett ventilationskoncept?

Fackpersoner som kan bedöma byggnad och ventilation, till exempel energieffektiviseringsexperter, TGA-projektörer (byggnadstekniska installationer) eller specialiserade företag med motsvarande kvalifikation. Många fönstertillverkare samarbetar med projektörer eller använder tillverkarnas beräkningsverktyg.

Vad kostar ett ventilationskoncept?

För ett enfamiljshus nämns ofta några hundra euro; priset beror på byggnadens storlek och arbetsinsatsen. Begär en offert eller fråga din energirådgivare om konceptet ingår i hans eller hennes tjänst.

Källor

  1. Verbraucherzentrale NRW – DIN 1946-6: Ventilera enligt koncept(öppnas i ny flik)
  2. Energie-Fachberater – Ventilationskoncept när mer än 1/3 av fönstren byts(öppnas i ny flik)
  3. enwendo – Ventilationskoncept enligt DIN 1946-6: krav, kostnader, bidrag(öppnas i ny flik)
  4. ESanMV bilaga 4 – Krav på fönster (fuktskydd)(öppnas i ny flik)
  5. Umweltbundesamt – Hur ventilerar jag rätt?(öppnas i ny flik)

Redo för ditt projekt?

Konfigurera dina produkter efter mått och se priset direkt – eller skriv till oss med dina frågor.

Omslagsbild: Fönsterbyte och energibesparing: räkna själv
Energi & bidrag

Fönsterbyte och energibesparing: räkna själv

Hur mycket värmeenergi sparar ett fönsterbyte? Med U-värde, fönsteryta och graddagar räknar du själv ut besparingen för ditt hus.

7 minuters läsning

Vi använder tekniskt nödvändiga cookies så att butiken, konfiguratorn och kundvagnen fungerar. Med ditt samtycke använder vi dessutom Google Analytics för att mäta räckvidd samt marknadsföringssignaler för annonsering. Du kan ändra ditt val när som helst i sidfoten. Mer i integritetspolicyn